Sabina Af Cato

Under min vistelse här i USA har jag bara umgåtts med familjen, eller jag kanske ska säga barnen. Jag har lekt med dem och ärligt talat, jag har haft roligt. Men igår hade jag roligare..

Jag gick hemifrån tidigare än vad jag borde ha gjort. Men jag ville inte vara sen, inte till något som var så här viktigt och spännande. Jag låste dörren till huset, vilket jag fortfarande inte är van vid att göra så det tar ett tag. Jag tycker att låset är krångligt, men inte lika krångligt som min morbrors för där snackar vi KRÅNGLIGT. Min morbrors lås är krångligare än de där krångliga blåbärs-muffinsen som jag bakade till mitt "hej-då" kalas med släkten. Okej, tillbaka till gårdagen, jag gick där på den där gatan och log. Jag kom på mig själv med att ha ett stort leende på läpparna. Ganska trevligt faktiskt. När jag kom fram till tågstationen satte jag mig ner på en bänk och väntade. Nervositeten började komma, hur skulle jag känna igen henne? Tänk om vi inte skulle hitta varandra? Och om vi hittade varandra, vad skulle vi prata om? Men allt gick bra, jag såg henne komma på långt håll, jag hade ganska bra utsikt över området från min lilla parkbänk där jag satt. Jag tänkte för mig själv att det där måste vara hon och när hon närmade sig mig tittade hon frågade på mig. Sedan sa hon: "Sabina?" Och jag svarade glatt att ja, jag är Sabina. Äntligen tänkte jag, jag har hittat henne, vi fann varandra här på tågstationen. Jag har äntligen träffat en annan person i samma situation som mig själv här i Port Washington. Vi köpte biljett och klev på tåget och det bar av in till stan, New York.

Väl där började min nyfunna vän från Tyskland prata om allt som staden hade att erbjuda. Ska jag vara ärlig lyssnade jag väl inte sådär jättenoga utan jag gick mest runt och tittade med förundrande ögon på staden och alla människor. Jag kunde verkligen inte förstå att jag var där. Jag höll på att snubbla över galna turister som likt jag hade stannat för att titta på något som de fann sevärt. Vi, min au pair vän och jag sprang in på Macy's. Där inne var det fullt med folk, inte undra på det. Idag var det en stor dag, det var 50% rea på nästintill allt i butiken och är man dessutom inte från USA kan man visa upp sitt pass och få ett kort som säger att man är utländsk och har rätt att få 11% av priset borträknat. Alltså, först 50% rea och efter det ytterligare 11% rea. Hysterin och extasen var total, alla runtomkring oss pratade ett annat språk vilket innebar att alla biljarder människor i denna gigantiska butik inte var amerikaner. Vi gick ut där ifrån ganska snart för vi insåg att det skulle vara omöjligt att ens få chansen att köpa något. När vi kom ut från butiken kunde vi inte gå längre, det stod nämligen en stor folkklunga framför oss och vi kom ingenstans. Alla hade sina kamrer uppe och fotade något. Vad fasen fotar de tänkte jag och den tyska tjejen som jag var med pekade upp mot himmeln och sa: "Empirer state building." Jaha tänkte jag, då fanns det i alla fall en förklaring till det hela. Vi fortsatte våran promenad och kom fram till en park där de hade ställt upp små glas bodar och inne i dessa var det små affärer, det var hantverkare som sålde sina verk. Jätte fina grejer, verkligen. Men jag var fast besluten att hålla fast i mina pengar, hårt dessutom. Vi fortsatte våran promenad och vi hamnade på times square. Vi gick in på toys r us för hon skulle köpa julklappar till sina barn. Jag tyckte att det var lite tidigt så jag köpte ingenting. Vilken leksaksbutik, det går verkligen inte att förklara. De hade ett pariserhjul där inne med olika leksaksfigurer som vagnar och detta fick barnen åka i. De hade en gigantisk dinosaurie som "levde", den rörde på sig och gjorde skrämmande läten. Jag blev skiträdd, ärligt talat, jag tyckte att den var skräckinjagande. Tänk då ett litet barn, konstigt. Efter toys r us gick vi och tittade lite i andra affärer, jag köpte en tröja inne i mtv-butiken och sedan åt vi lunch. Efter det gick vi till Madame Tussauds och jag avslutar med lite bilder därifrån. En är på James Dean och mig, jag har ingen aning om varför men jag är besatt av honom. Som sagt, har ingen aning om varför, men så är det.