Hjälp

image210
Dessa dagar, oj oj oj. Mina tankar har snurrat runt som aldrig förr, både S och S har fått höra mycket från mig, undrar om de är lite trötta på mig kanske? Nej det tror jag inte, då skulle de nog ha sagt det.. Men vi återkommer till tankarna och så pratar vi lite om jobbet..


Usch, jobbet, TACK GODE GUD FÖR KAFFE! Dagen blir så mycket lättare på något vis.. För fy fasen! Pojkarna har varit sjuka, SAMTIDIGT! Annars brukar det alltid vara en som smittar den andra men nu var de sjuka, SAMTIDIGT! Och jag, ja jag, jag tog det ganska lugnt faktiskt. Får jag bara kaffe så löser dig resten, typ i alla fall. Usch detta är illa! Nej men, det var väl inte så farligt att de var sjuka, mamman vad med oss, typ hela dagen så då ville de bara ha henne så jag gjorde faktiskt inte så mycket.. Lekte gjorde jag, så mycket som pojkarna orkade. Och sen gick jag faktiskt en promenad med dem, blev förvånad att hon lät mig gå ut med dem faktiskt.. "Prata inte med främlingar! Gå bara runt kvateret, ring om det är några problem och kom tillbaka till 9.30! Kom inte för sent för då blir jag bara för orolig och stressar upp mig och tror att något har hänt!" Min första tanke var hur fan hon trodde att jag skulle lyckas ta en promenad på 40 minuter och bara hålla mig runt kvateret? Men men, vi hade ganska trevligt på våran promenad. Ska jag vara ärlig så älskade jag det, ute och gå i det fina vädret, ENSAM med pojkarna. UNDERBART! En annan sak som jag reagerade på, jag vet att jag inte ska prata med främlingar, herregud, hon kan väl sluta säga det någon gång? Och sen en annan sak, alla gamla damer stannar alltid upp när de ser pojkarna och ska kommentera att de är så söta, då kan man ju inte bara vända på klacken och vara otrevlig. Fast det är väl skillnad på främlingar och gamla damer.. Det är när de gamla damerna får för sig att jag är deras mamma jag tackar och går snabbt därifrån...


Inte nog med att pojkarna har varit sjuka dessa dagar, nej då! R har problem med att bajsa, igen. Idag var det dag nummer tre, inget hände. Så idag gav vi honom en annan sorts medicin, den som jag minns att jag fick när jag var liten och hade samma problem. Men det var dock inte lätt inte, "hoppas inte att någon går förbi utanför och ser vad vi håller på med" sa min hostmamma, "vi märker väl om polisen ringer på dörren sedan" skojade jag, men ärligt talat, jag hade då ringt illa kvickt om jag hade gått förbi och kollat in genom fönstret, det såg ju inte direkt normalt ut..


Mina tankar var det med ja. Jag vet faktiskt inte vad det är jag går och planerar. Men det låter ju vettigt, tror jag. Men ärligt, det låter vettigt. Jag har pratat med min andra hälft och hon gjorde upp en plan till mig och hon tycker att det låter vettigt. (Jag måste erkänna att min svenska är så jäkla fucked up som den bara kan bli!! Vem fan skriver så? "gjorde upp en plan till mig" det heter väl 'åt mig?' Det är pga engelskan, "to me" heter det ju och då blev det "till mig" på svenska. Har märkt av det innan när jag skriver dagbok (för det gör jag varje dag, på SVENSKA) och det blir helt fel, jag använder helt fel ord, det låter inte klokt. Jag kommer väl skratta ihjäl mig sedan om några år när jag ska läsa det) Men i alla fall, hon stödjer mig till 110% och det känns så jäkla underbart rent utsagt. Har även pratat med min kära morbror och han tycker också att det låter vettigt, (hans åsikter betyder faktiskt mycket för mig har jag kommit på, min morbror är ganska smart han. Han hjälper mig mycket med saker och ting, TACK) Min bästa au pair vän tycker också att det låter jätte bra, så jag ska se hur det blir. Jag tänker och tänker, kan inte förstå att jag ens går och tänker på detta! Jag ska till mitt ombud på fredag och se vad hon säger om det hela och sedan får jag se hur jag känner efter helgen. Om jag fortfarande vill det då, om jag fortfarande är lika, jag vet inte, exalterad? Nej, det är jag inte, så överlycklig över det hela är jag inte, inte en. Vi får se efter helgen som sagt..


Jag bara önskar att min kära bror kan acceptera det. <3

(IGEN!! 'Jag bara önskar' så heter det för fan inte på svenska, 'jag önskar bara' heter det på svenska. Men vet ni vad det heter på engelska? ' I only wish' japp, ett ord: ILLA!)

Efter allt detta ska jag nu avsluta med ett mail som jag fick av S, min cutie! Det är så jäkla sant, jag kom på mig själv med att sitta och nicka instämmande. Log som en annan idiot gjorde jag med. Här kommer det:


You know you are an au pair when....


...you always introduce yourself with : 'Hi! my name is (your name), I'm
from (country) and I have (amount of children you are taking care of)
children!!'


...everybody is greeting you with a 'Hi.How are you!' and you can't respond
fast enough, so you say it first!


...the worst thing is, when the dad is working from home


...you know what a S'MORE is.


...you spent all your money at the MALL and you still have nothing to wear


...you hate Dora, The Wiggles and Thomas


...you say silly instead of stupid


...you go to PLAYDATES


...you've seen more movies in one month than in your whole life at home


...you drive over 30 minutes to a friend and you think it's not far


...you only have other Au Pairs as your friends


...you can make bacon


...you say 'like' and 'totally' every three words


...someone has asked you stupid questions like: 'do you have cars in your
country?' - 'You don't have Valentine's day?' - 'Where is your country?'


...you don't think it's wrong to have cake AND ice cream.


...you park as close to the store as possible so you don't have to walk even
one yard too far


...you cherish moments of silence more than ever before


...you notice yourself saying 'GOOD JOB' a hundred times a day


...you wonder why you slept the whole night long so uncomfortable and you
notice the next morning, you slept on a barbie, a lollypop, sandtoys etc.


... you need to be creative to find new punishments because a time-out
doesn't work anymore ;-)


... you have to admit to mistakes you never did or put the blame on you day
for day


...you're sure you don't want own kids within the next 100 years


...you know now exactly how difficult it was for your parents to have little
kids and you feel like saying thanks for all you've done to your mum and dad
every day


...you're ready to drink anytime of the day


...you start to love disney movies again and can copy every passage of them


...you've learned what it means to be patient


...you know what a LCC is


...you know that you should never SHAKE A BABY!!!


...you take a nap, after you dropped of the kids at school (after being up
for just 2h :-D)


...you are DRIVING to the busstop to pick up your kids, which is only 200
meters from your house.


...the kids call you mum cause you spend too much time with them


..... you think $160 every weekend just for shopping and coffee are not that
much


... one cup of coffee doesn`t make you awake anymore, it just makes you
alive.


..you or your friends are KELLERKINDER!!!!


...you miss the good ol' days when you were able to go to the bakery and get
real bread w/ real butter ( not that American shit called bread..haha)


...you don't walk into the bank, you use the drive inn to get your money


...you use Purell instead of washing your hands


...instead of singing song from the radio your singing childrens songs



Till min andra hälft: PUSS!

Till mamma och pappa: Tack för att ni stod ut med mig när jag var två! =) Och jag har en plan, vi tar den imorgon. Jag tror det löser sig ganska bra ändå.

Till min kära bror: Snälla, snälla, förlåt mig.

Till min kära morbror: Tack för att du finns och tack för att du ger så bra råd och tack en gång till för att du stöttar mig.


Men då var det ju frågan, om jag gör detta undermedvetet fast det inte är undermedvetet för jag vet om det men ändå inte, för det är undermedvetet. Fattar ni? Nej, trodde väl inte det, jaja. Men jag vet då en som fattar och det är hon som bor i Södertälje!


Ps, jag ber om ursäkt för att detta inlägg inte låter ett dugg vettigt, för jag har bara skrivit ner mina tankar så som de har kommit. Och med tanke på att min svenska är fucked up blir det väl ännu svårare att läsa kan jag tänka mig.. Men ni har min mailadress så maila om ni vill ha en översättning!


Nu ska jag ta hand om mina fötter som då aldrig vill samarbeta!


Over and out.

Kommentarer
Postat av: Kusinen ea

Saknar du mig ingenting alls`???

2008-07-25 @ 15:30:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0