Pappas ölmage.
De senaste veckorna har varit lite svåra faktiskt. Jag har haft sådan hemlängtan, jag trodde inte att det skulle vara så svårt som det faktiskt ha varit. Jag saknade familjen och vännerna något så förbannat. Jag bara gick, likt en zombie, kunde inte skratta och njuta av livet. Jag kuggade på min uppskrivning och jag är liksom Sabina, jag misslyckas inte men UPPENBARLIGEN och det gjorde allt sämre. Jag ville hem, jag ville krama om mina föräldrar, jag ville gråta ut i deras famn. Jag ville höra deras tröstande röster "det löser sig". Jag ville känna mammas lukt, lukten av hennes deo, den som hon alltid ha haft, enda sedan jag var liten. Den med en blomma på och rosa lock. Kom på en sak nu, när jag var liten var den gjord av glas, det hade jag glömt bort, gud vad länge sen! Nu är de ju av plast. Men iaf, den lukten är så jäkla mamma. Och nu till överskriften då va, när jag var som mest nere saknade jag pappas ölmage, när man kramar om honom liksom, ahh jag kan inte sätta ord på det, men pappas ölmage, helt sjukt men jag saknade den.
Men idag, idag klarade lilla Sabbe sin uppskrivning och just nu lyssnar hon på Spice Girls och imorgon är det fredag! Kan det bli bättre?
Grattis du klarade provet!!!
Hemlängtan den kommer lite då och då och vi längtar efter dej,,det vet du!!
Du får försöka bita ihop och jobba vidare, för nu har du verkligen kommit till en bra familj så tar vara på det och gör ditt bästa, och det gör du ju alltid:)
Puss och Kram från mamma
Grattis vännen! :)
Hoppas du mår bättre nu.
kram
