Sabina Af Cato

Hej och hå vad tiden går! Här sitter jag med Rasmus i knät och Bones på tv:n. Det slog mig att jag inte ha tittat på Bones sedan jag flyttade hit, jag tittade mycket på det då jag bodde på Long Island man jag har fasen inte tittat på det här.

Idag är det förövrigt första januari år 2009 OCH mitt "nyårslöfte" går redan åt helvete! Men jag vet inte, nej jag vet faktiskt inte. Jag är kanske möjligtvis lite glad åt det hela men just nu är det mest beslutsångest. Året 2008 fick ett ganska bra slut måste jag säga. Jag jobbade på dagen och det snöade som aldrig förr. Jag började fundera på hur fasen jag skulle komma ur huset. Men jag hoppade in i duschen och då jag stod och fixade håret ringde mobilen och S meddelande att hon redan hade slutat jobba. Vi diskuterade valen vi hade för kvällen och även hur vi skulle ta oss överallt. Ingen utav oss ville köra pga all snö så vi bestämde oss för att ta tåget. Men jag bor ju mitt ute i ingenstans och vanligtvis tar det 40 min att köra till T-stationen. Igår tog det 1h och 40min men väl framme parkerade jag Lexie i garaget och hoppade på tåget. Då jag bytte tåg inne i stan kollade jag på klockan, då var klockan halv 7 och det slog mig, det var efter midnatt hemma i Sverige. Ni hade redan ett nytt år medan jag satt på tåget och inväntade de sista timmarna. Jag kom fram till Riverside och jag började gå mot S hus. Jag började fundera på om jag hade gått rätt och just då hörde jag ett "HELLO!!" och då såg jag henne, hon viftade med sina armar och vi skrek till varandra. Vi sa att vi skulle göra en klassisk kärleksscen så vi började springa mot varandra med öppna armar för att sedan omfamna varandra. Fasen vad vi skrattade åt allt och alla! Väl hemma hos S åt vi mat och inväntade samtal från C, det visade sig att han skulle komma och hämta oss. "Förklarade du för honom att det inte är säkert att köra eftersom de inte ha plogat och att tåget är gratis?" S kollade på mig som om jag var dum i huvudet "Sabina, he's a guy!" Ja just det, precis som om han bryr sig om att det inte är säkert att köra. Så han hämtade oss hemma hos S och vi åkte hem till honom i Everett. Det kom lite folk och jag drack någon öl från Brasilien som var jätte söt och god. Det spelades musik och jag hängde med S. Sedan kom R och hennes nya kärlek och de är så söta ihop så det är ju fasen inte sant! Inget jag skulle sätta pengar på att de skulle hitta varandra men så blev det iaf. R, S och jag stod och tittade på varandra och diskuterade våra liv. "Här står vi igen, vi 3, kommer ni ihåg nyårsafton förra året?!" Ja usch, att den dagen var hemsk höll vi alla med om. Vi stod där och skrattade åt minnet och sedan sa vi det där som man säger ibland: "Tänk att det blev såhär!" För där stod vi alla 3, samlade precis som året innan, då hade vi planer på att åka hem år 2008 men se vad som hände, vi fick ett nyår till tillsammans. Då klockan blev 11:59 börjar vi pilla med våra mobiler för att få fram sekundräkning. Vi stod där med varsin mobil men ingen hittade det i tid för helt plötsligt skriker S: "12!!!" och så, bara så jäkla jätte lätt var det braiga året 2008 slut.

Jag spenderade natten på soffan för Sabina blev tydligen lite för onykter och det hade hon inte planerat. Efter 4h sömn var det dags att kliva upp för att åka till T-stationen. L skulle köra oss dit MEN hennes bil startade inte så vi hoppade in i C's bil istället. Den körde vi ca 20m med innan vi var fast i snön. Däcken spann och spann, jag och S hoppade ur bilen och började putta på. L hjälpte också till att putta, hon hade ena foten på gasen och den andra på gatan och mitt i alltihopa började jag asgarva åt hela situationen, det måste fan ha sett skit kul ut! Vi lyckades till slut få loss bilhelvetet, L stannar mitt i gatan, folk tutar och S och jag springer fort som attan till bilen och hoppar in. Väl inne i bilen är något på tok, motorn varvar och mätaren är uppe på rött. "Vilket bra år 2009 verkar vara!" utbrister jag och de andra muttrar. Vi stannar och försöker ringa C men han svarar inte, efter ett tag undrar jag om bilen kanske gjorde så för att det är världens uppförsbacke och vi bestämmer oss för att köra vidare och se vad som händer. L kör sakta och bilen verkar normal igen, vi tankar och åker vidare. S och jag åker samma tåg ett tag tills det är dags att byta. Jag får sitta och vänta i ca 40 min på mitt tåg för det är något fel någonstans och det var så jäkla irriterande! Allt gick bara FEL! Ingenting av de tekniska sakerna fungerade som de skulle! Hoppas inte att året fortsätter på det viset! Jag kom till slut till Braintree och jag fann Lexie och till min stora förvåning: INGEN SNÖ PÅ MOTORVÄGEN! Jippie!!

Idag, första dagen på år 2009 och jag vet inte vad jag håller på med. Vad jag vet är att det har varit skitkallt här idag, -19 och jag har varit frusen konstant hela dagen! Jag funderar på om jag börjar bli sjuk för S var sjuk. Hmm. Annars har jag inte gjort så mycket idag, tvättat och städat typ. Pratat med allt och alla har jag också hunnit med. Jag pratade bla med E och hon var ledsen över att ingen hade kramat henne gott nytt år eller ens sagt det till henne. "Men hallå!! Jag ringde faktiskt dig prick vid 12!" skrek jag. "Ja, jag skulle just komma till det Sabina, att jag är väldigt glad över att du ringde och sa gott nytt år. Det värmde, tack för det!" Och jag blev så glad då hon sa det och sedan blev jag ledsen igen då hennes hemresa kom på tal.

För nu är det visst år 2009 och i år åker vi fan hem! (Det sa vi på nyårsafton förra året med och se hur det gick med det!) Men i år måste vi fan hem alltså. PUNK.