Jahaja
Här sitter jag med en ny dator i knät, har inte kommit på ett bra namn än men det kommer! Försöker titta lite på tv samtidigt som jag försöker prata med folk på msn samtidigt som jag försöker uppdatera bloggen! Lite väl många bollar i luften kanske? Jag älskar verkligen min nya dator! Den är så liten och fin! Rasmus dog ju, eller jag kom inte ut på nätet och en dator utan internet är fan väderlöst! Men nu kan jag vara online igen och mitt privatliv är tillbaka och det känns UNDERBART!!
Kanske dags att skriva lite mer om mitt liv och saker och ting som har hänt? Min bäsa vän här, E, har åkt. Eller hon befinner sig just nu i USA men inte i närheten och i feb flyger hon tillbaka hem! Jag ska vara ärlig, jag har varit så ledsen över det hela. Då jag var hemma hos henne sista gången skrattade vi som vanligt och mitt i allt undrade jag om jag borde skratta eller gråta. Det kändes så jäkla svårt att se henne åka! Nu sitter jag här och har överlevt en hel vecka utan henne! Nu ska jag bara överleva tills slutet av sommaren med! Jag kom på att det är så jäkla svårt att se någon man tycker om så mycket åka, bara sådär. Jag började fundera på hur ni där hemma klarade av att se mig åka hit, hur ni klarade av att bara bli lämnade kvar. Det är alltid mycket lättare att åka för då åker man till ett nytt liv, en ny början. Att bli lämnad ensam kvar en hemskt ärligt talat. Livet som man hade försvinner, man ser hur det går i kras, bara sådär. Okej, det låter som om jag inte har något liv utan E, men ärligt talat, har jag det? Vi gjorde allt tillsammans, vi ringde varandra så fort det var något, varje liten detalj berättade vi för varandra. Vi ringde och sa godmorgon till varandra (sedan att jag råkade ringa henne för tidgt är ju en annan sak!) och vi ringde innan vi gick och la oss för att säga god natt och få nya uppdateringar av varandra. Och nu är hon bara borta och kvar sitter jag. Då S åkte hem till Tyskland i sommras var det mycket lättare, för då var jag i rematch och var på väg till en ny början, att S lämnade USA var svårt, men inte alls lika svårt som detta är. Jag försöker intala mig själv att detta är en ny början, för oss båda och inte slutet. Något bra med att E åker hem är att jag får nya kläder helt gratis! Det är alltid så då en au pair åker hem, det som inte får plats i resväskan ger man bort! Då jag flyttade från New York lämnade jag kvar mycket, min mp3 spelare och min plattång bland annat. S hjälpte mig att packa då så hon tackade ja till en hel del grejer. Jag hjälpte E att packa så då var det min tur att tacka ja till kläder, böcker och lite annat smått och gott!
I helgen som var ringde min mobil och jag blev chockad över namnet som dök upp på displayen, "WHAT?!" tur att jag var ensam hemma så ingen hörde min röst.. "Hej, jag bara undrar en sak, har du några planer för eftermiddagen?" "Ehh, nej, vadå?" svarande jag förvånat på den frågan och det visade sig att S hade en extra biljett till "The blue man group", C skulle jobba (för det var världens snöstorm så hans chef hade ringt och sagt att de behövde honom). Så lilla Sabina tackade glatt ja och började stressa runt i huset för att komma iväg i tid. Jag fick köra min hostpappas bil och jag körde så FÖRSIKTIGT.. Ehh nä kanske inte det kanske, lite sladd här och där och sedan in i snöhögen och sedan ut ur världens största bil och se om den blev skadad! Att jag blödde var ju en annan sak, så länge bilen typ var hel var jag glad! Okej, riktigt så illa var det inte och både jag och bilen klarade oss hela och fina upp till Braintree där jag hoppade på tåget. Väl inne i stan hade jag extra tid på mig så jag ringde upp B och pratade med henne om allt mellan himmel och jord. Sedan mötte jag upp S på park street och vi hoppade på tåget och sedan letade vi oss fram till teatern där "The blue man group" skulle uppträda. Det var det bästa jag har sett på länge! Vi hade platser på andra raden så där satt vi och skrattade som idioter och hade regnskydd på oss så att vi inte skulle få något på våra kläder. Att S glömde skydda håret var ju en annan sak! Men usch vad roligt det var och min andra hälft skulle ha älskat det! Det var verkligen häftigt och det bästa av allt: Jag betalde inte en enda penny!
Igår var båda barnen sjuka och jag med för den delen. Så vi var hemma och gjorde absolut ingenting! Eller jo, vi hostade. Min hostpappa håller också på att bli sjuk men min hostmamma håller sig frisk! A gick till skolan idag iaf så hon är bättre medan jag fortfarande känner mig krasslig och C var hos doktorn idag så han ska få en annan medicin i några dagar. Själv tog jag faktiskt två tabletter idag och jag tänker göra det imorgon med får då ska jag till Harvard och skriva prov och fy fan vad jag är nervös!! Hörde ni förresten?! Jag tog TVÅ tabletter och svalde dem HELA!! Ja ni, jag börjar bli lite mer vuxen för var dag som går tycker jag.. Ganska skrämmande kanske..
Så vad har mer hänt? Ja just det ja, C vet numera allt om sperma och ägg. Jag lånade böcker på bibblan om hur barn blir till och sedan läste vi dem för jag blev så trött på att han frågade hela tiden så jag tänkte att vi lånar böcker om det! Min hostmamma blev jätteglad då hon såg dem "Har ni lånat dem? Vad bra! Kom med här C så ska vi läsa!" så C är numera, ehh, väldigt kunnig på det området.. Så får vi hålla tummarna på att han håller käften på dagis bara, alla föräldrar vill ju inte att barnen ska veta hur det egentligen går till..
Planer för helgen har jag väl inte riktigt än. Imorgon ska jag till Harvard iaf så får vi se hur det går.. Sen får jag se hur jag mår, jag får göra planer efter det helt enkelt! Kanske ska hinna med att prata med lite folk hemifrån, var ju ett tag sedan. Jag måste iaf åka till stranden för det var evigheter sedan! Ja det måste jag göra i helgen.. På måndag ska jag iaf in till Boston och kolla på the killers! Om vimsiga Sabina kan hitta till stället de spelar på.. Ehh ja, eller så kanske jag gör som jag brukar, jag frågar någon! Jag får googla det med, det brukar funka bra, sedan får jag ta med min galna gps i handväskan. Jag brukar göra det ibland, känns säkert att ha den med sig även om jag hittills aldrig har använt den! Men det känns bra att ha den med sig, en bra back-up plan liksom.
Kanske är dags för mig att gå och göra något vettigt? Typ, hänga upp mina kläder? Få se vad jag hittar på, känner jag mig själv rätt kommer jag sitta här ett tag till iaf!
Det var allt för denna gång, jag har inget smart att säga för tillfället, inte för att jag har det annars heller men iaf! Men men, nä, gud vilket onödigt inlägg känns det som.. Jaja,
Kanske dags att skriva lite mer om mitt liv och saker och ting som har hänt? Min bäsa vän här, E, har åkt. Eller hon befinner sig just nu i USA men inte i närheten och i feb flyger hon tillbaka hem! Jag ska vara ärlig, jag har varit så ledsen över det hela. Då jag var hemma hos henne sista gången skrattade vi som vanligt och mitt i allt undrade jag om jag borde skratta eller gråta. Det kändes så jäkla svårt att se henne åka! Nu sitter jag här och har överlevt en hel vecka utan henne! Nu ska jag bara överleva tills slutet av sommaren med! Jag kom på att det är så jäkla svårt att se någon man tycker om så mycket åka, bara sådär. Jag började fundera på hur ni där hemma klarade av att se mig åka hit, hur ni klarade av att bara bli lämnade kvar. Det är alltid mycket lättare att åka för då åker man till ett nytt liv, en ny början. Att bli lämnad ensam kvar en hemskt ärligt talat. Livet som man hade försvinner, man ser hur det går i kras, bara sådär. Okej, det låter som om jag inte har något liv utan E, men ärligt talat, har jag det? Vi gjorde allt tillsammans, vi ringde varandra så fort det var något, varje liten detalj berättade vi för varandra. Vi ringde och sa godmorgon till varandra (sedan att jag råkade ringa henne för tidgt är ju en annan sak!) och vi ringde innan vi gick och la oss för att säga god natt och få nya uppdateringar av varandra. Och nu är hon bara borta och kvar sitter jag. Då S åkte hem till Tyskland i sommras var det mycket lättare, för då var jag i rematch och var på väg till en ny början, att S lämnade USA var svårt, men inte alls lika svårt som detta är. Jag försöker intala mig själv att detta är en ny början, för oss båda och inte slutet. Något bra med att E åker hem är att jag får nya kläder helt gratis! Det är alltid så då en au pair åker hem, det som inte får plats i resväskan ger man bort! Då jag flyttade från New York lämnade jag kvar mycket, min mp3 spelare och min plattång bland annat. S hjälpte mig att packa då så hon tackade ja till en hel del grejer. Jag hjälpte E att packa så då var det min tur att tacka ja till kläder, böcker och lite annat smått och gott!
I helgen som var ringde min mobil och jag blev chockad över namnet som dök upp på displayen, "WHAT?!" tur att jag var ensam hemma så ingen hörde min röst.. "Hej, jag bara undrar en sak, har du några planer för eftermiddagen?" "Ehh, nej, vadå?" svarande jag förvånat på den frågan och det visade sig att S hade en extra biljett till "The blue man group", C skulle jobba (för det var världens snöstorm så hans chef hade ringt och sagt att de behövde honom). Så lilla Sabina tackade glatt ja och började stressa runt i huset för att komma iväg i tid. Jag fick köra min hostpappas bil och jag körde så FÖRSIKTIGT.. Ehh nä kanske inte det kanske, lite sladd här och där och sedan in i snöhögen och sedan ut ur världens största bil och se om den blev skadad! Att jag blödde var ju en annan sak, så länge bilen typ var hel var jag glad! Okej, riktigt så illa var det inte och både jag och bilen klarade oss hela och fina upp till Braintree där jag hoppade på tåget. Väl inne i stan hade jag extra tid på mig så jag ringde upp B och pratade med henne om allt mellan himmel och jord. Sedan mötte jag upp S på park street och vi hoppade på tåget och sedan letade vi oss fram till teatern där "The blue man group" skulle uppträda. Det var det bästa jag har sett på länge! Vi hade platser på andra raden så där satt vi och skrattade som idioter och hade regnskydd på oss så att vi inte skulle få något på våra kläder. Att S glömde skydda håret var ju en annan sak! Men usch vad roligt det var och min andra hälft skulle ha älskat det! Det var verkligen häftigt och det bästa av allt: Jag betalde inte en enda penny!
Igår var båda barnen sjuka och jag med för den delen. Så vi var hemma och gjorde absolut ingenting! Eller jo, vi hostade. Min hostpappa håller också på att bli sjuk men min hostmamma håller sig frisk! A gick till skolan idag iaf så hon är bättre medan jag fortfarande känner mig krasslig och C var hos doktorn idag så han ska få en annan medicin i några dagar. Själv tog jag faktiskt två tabletter idag och jag tänker göra det imorgon med får då ska jag till Harvard och skriva prov och fy fan vad jag är nervös!! Hörde ni förresten?! Jag tog TVÅ tabletter och svalde dem HELA!! Ja ni, jag börjar bli lite mer vuxen för var dag som går tycker jag.. Ganska skrämmande kanske..
Så vad har mer hänt? Ja just det ja, C vet numera allt om sperma och ägg. Jag lånade böcker på bibblan om hur barn blir till och sedan läste vi dem för jag blev så trött på att han frågade hela tiden så jag tänkte att vi lånar böcker om det! Min hostmamma blev jätteglad då hon såg dem "Har ni lånat dem? Vad bra! Kom med här C så ska vi läsa!" så C är numera, ehh, väldigt kunnig på det området.. Så får vi hålla tummarna på att han håller käften på dagis bara, alla föräldrar vill ju inte att barnen ska veta hur det egentligen går till..
Planer för helgen har jag väl inte riktigt än. Imorgon ska jag till Harvard iaf så får vi se hur det går.. Sen får jag se hur jag mår, jag får göra planer efter det helt enkelt! Kanske ska hinna med att prata med lite folk hemifrån, var ju ett tag sedan. Jag måste iaf åka till stranden för det var evigheter sedan! Ja det måste jag göra i helgen.. På måndag ska jag iaf in till Boston och kolla på the killers! Om vimsiga Sabina kan hitta till stället de spelar på.. Ehh ja, eller så kanske jag gör som jag brukar, jag frågar någon! Jag får googla det med, det brukar funka bra, sedan får jag ta med min galna gps i handväskan. Jag brukar göra det ibland, känns säkert att ha den med sig även om jag hittills aldrig har använt den! Men det känns bra att ha den med sig, en bra back-up plan liksom.
Kanske är dags för mig att gå och göra något vettigt? Typ, hänga upp mina kläder? Få se vad jag hittar på, känner jag mig själv rätt kommer jag sitta här ett tag till iaf!
Det var allt för denna gång, jag har inget smart att säga för tillfället, inte för att jag har det annars heller men iaf! Men men, nä, gud vilket onödigt inlägg känns det som.. Jaja,
Kommentarer
Trackback
